Jag kände mig så lycklig igår där jag gick i trädgården och klippte rosbuskar. Himlen var blå och musiken hördes lång väg. Denna ljuvliga låt ”MacArthurs Park” med Justin Hayward från The Moody Blues.
Solen sken och jag kände mig harmonisk och glad och ett med alltet.
Jag slog upp en sida i boken ”En kurs i kärlek” och läste det stycke som mina ögon föll på. Det var följande som jag nu vill dela med dig kära läsare, syster och broder.
”Din form inrymmer inte ditt hjärta, eller skapelsens energi, eller Gud. Din form är endast en utsträckning av denna energi, en representation av den. Du skulle kunna tänka på detta som en liten gnista av den energi som har skapat ett levande universum och som existerar i dig och förenar dig med allt som har skapats. Du är universums substans. Samma energi som existerar i dig existerar i himlens stjärnor och oceanens vatten. Denna energi utgör omfamningens form och innehåll. Den finns i dig och den omger och den omsluter dig. Den är du och alla som existerar med dig. Den är Kristi kropp. Den är vad oceanens vatten är för den levande materia som existerar i det. Den levande materia som existerar i oceanen har inget behov av att söka Gud. Den lever i Gud. Det gör även du.”
(utdrag ur En kurs i kärlek, En avhandling om det nya – Fjärde avhandlingen, kapitel 5, stycke 5.5)
När jag sent på kvällen ser upp mot stjärnhimlen, känner jag en stark dragning till stjärnorna och månen. Jag känner en släktskap och en närhet med dem och de känns som hemma för mig. Naturligtvis är det så eftersom vi delar samma energi. Åh vad underbart!
Vi är nu en liten fantastisk grupp som träffas digitalt på Zoom varannan onsdagskväll och läser tillsammans i boken ”En kurs i kärlek”. Kom med du också under höstterminen. Läs mer här:
www.stateofgracesweden.net
Kärlek och ljus, Carina